Friinsikt.se

Om något

januari 18th, 2020

Det finns något som har en huvudroll i alla människors liv men som nästan ingen känner.

Om himmelriket

december 21st, 2019

Himmelriket är en plats, eller ett tillstånd, i varje människas inre. Mognadsprocessen i dess djupare mening syftar till att hitta dit.

Jag låter det vara osagt om det även finns ett himmelrike att komma till efter livet, men en sak är säker:

Att finna himmelriket i livet är en absolut förutsättning och inte något som kan hoppas över.

Om godhet

december 21st, 2019

Det enda sättet att bli genuint god är att lära känna ondskan inom sig själv.

Klimathot, vetenskap och religion

augusti 19th, 2018

Jag ifrågasätter inte att vi har haft en uppvärmning, globalt sett, under det senaste århundradet (även om den planat ut under 2000-talet). Jag säger inte heller att uppvärmningen inte kan vara orsakad av människan. Men jag ifrågasätter att man med sådan exakthet tror sig kunna säga att påverkan är mänsklig och att man, trots alla osäkerheter, fattar kostsamma politiska beslut på så svaga grunder. Jag ifrågasätter också det medlöperi som sker när drevet går och som får till följd att bristen på kunskap i stället övergår i en allmän skenkunskap – ja rent av galenskap utan kontakt med verkligheten. Jag är starkt kritisk till bristen på självständigt tänkande och när de som saknar kunskap paradoxalt nog anser sig ha monopol på kunskap och också rätt att tysta ner eller rent av förbjuda andra åsikter.

Vetenskapen har ett stort ansvar att också förmedla osäkerheter. Men i stället tycks en sorts maskopi pågå: Vetenskapsmän tjänar pengar på att få genomslag för sin forskning. Media tjänar pengar på att skrämma läsarna och att sälja sin produkt. Politiker som vill ha makt anammar tacksamt de rön de serveras, oftast helt utan egna insikter. När hela samspelet väl uppnått en viss nivå är det få som vågar ifrågasätta det hela. De som så gör betraktas som kättare och tystas ner genom att helt enkelt inte ges plats i tidskrifter eller i debatter. För den breda massan innebär slutresultatet en indoktrinering och form av hjärntvätt.

Det hela uppvisar således alla kännetecken på att ha antagit religiösa former. Det är inte på något sätt konstigt att det sker i vår tid. Människor som inte är uppfyllda av äkta andlighet behöver substituerande religion i någon form. Så när klimathotet lyftes fram fyllde det upp ett stort tomrum vilket också förklarar varför omställningen gick så snabbt. Rädslan för undergång (läs: projiceringen av rädslan att den omedvetna delen av psyket skall ta över) är ofta närvarande hos den som inte har en grundtrygghet i sig själv och där passar ju klimatfrågan in synnerligen väl. För politiker finns också en önskan att utöva makt och om det sker i det godas namn så är det svårare att bli ifrågasatt. Naturvetenskapen har historiskt varit i opposition till religion och ansett sig vara drivande när det gällt att utrota religiösa tendenser. I detta fall har alltså naturvetenskapen själv, med ett huvudansvar, skapat en ny religion.

Naturvetenskap är bra och har gett oss mycket värdefull kunskap de senaste århundradena. Men en blind, insiktslös tro på naturvetenskapen medför alltså stora risker. Naturvetenskapen är en metod för utforskning och utgör inte ett trossystem eller en religion. Det föreligger en, ofta grandios, övertro  hos naturvetenskapsmän att man har monopol på kunskap och denna övertro smittar alltså av sig till andra områden i samhället som okritiskt anammar resultaten.

I själva verket är den naturvetenskapliga metoden begränsad till objektiv, upprepningsbar kunskap. All annan kunskap som den subjektiva, intuitiva, icke materiella exkluderas och därmed en stor del av verkligheten. Det är här på sin plats att citera Albert Einstein:

”Inte en enda av mina upptäckter har jag kommit fram till genom rationellt tänkande”.

Jag menar att en förening mellan de två synsätten är det bästa. Men en sådan förening på kulturell nivå förutsätter en likadan förening inom människorna.  Albert Einstein var en person som lyckades med en sådan förening. Det är där vi så ofta brister i vår kultur där människor i allmänhet inte har den personliga mognad som krävs för synteser och i stället hemfaller till olika typer av ”antingen-eller” extremism. En ensidig tro på naturvetenskapens möjligheter är en sådan olycklig extremism.

Utan inre grund

december 7th, 2017

Ju mer jag kommer på plats i mig själv desto mer galet och vilset inser jag att vårt samhälle är. Utan kontakt med sig själva och det omedvetna går människor vilse i det massmediala träsket med friflytande argument och åsikter. Utan inre grund är risken stor att hela samhället spårar ur. Ja risken är stor att de mörka sidorna av det omedvetna tar över och starkt destruktiva krafter släpps lösa – för säkerhets skull i det godas namn…

Andlighet?

juli 9th, 2017

Finns det någon anledning att prata om andlighet innan man funnit sig själv?

Dårskap

juli 9th, 2017

Jag vaknade upp i världen och fann den full av dårar.

Det

mars 23rd, 2017

Den som har det, har allt.
Den som inte har det, har inget.

Ekonomiskt jämlika samhällen är mer välmående

februari 21st, 2017

Boken Jämlikhetsanden som kom ut 2009 och är skriven av Richard Wilkinsson och Kate Pickett visar med all tydlighet att det är graden av jämlikhet i ett samhälle som avgör hur välmående samhället och dess invånare är.

Författarna visar, utifrån tillgängliga data, i flera industrialiserade länder, hur olika parametrar relaterar till graden av jämlikhet. Jämlikheten mäts som skillnaden i inkomst mellan de som har högst inkomst och de som har lägst. Resultaten gäller tex. hälsa och sociala problem, barns hälsa, tonårsfödslar, spädbarnsdödlighet, andel överviktiga, grad av tillit, utbildningskvalitet, fängelsefrekvens, antal självmord och grad av återvinning. Undersökningen visar också att det inte bara är de som har det sämst som skulle få det bättre om ojämlikheten minskas i ett samhälle. Även de som har det bäst får det bättre. Observera att det inte är den faktiska inkomstnivån som avgör utan den relativa inkomstnivån inom ett samhälle. Nu för tiden har de flesta en högre levnadsstandard än de allra rikaste hade på 1800-talet. Sverige ligger genomgående bra till i dessa jämförelser. Dock gäller resultaten början av 2000-talet. Sedan 80-talet är Sverige ett av de OECD länder där ojämlikheten ökat allra mest.

I ett ojämlikt samhälle blir välmåendet mer relaterat till den inbördes statusen mellan medborgarna och detta blir starkare ju mer skiktat samhället är. I ett mer statusbaserat samhälle blir inbördes konkurrens mer betonat och det skapar en konstant stress att jämföra sig med sin omgivning, särskilt för dem med lägst status. Författarna kopplar också en lägre status till psykiska problem och närvaron av skam. Skam är den känsla som socialiserar och anpassar oss och det är förknippat med skam att vara oanpassad och att ha låg status. Självkänsla är en annan viktig parameter. Ojämlika samhällen har en hög grad av falsk självkänsla, dvs. narcissism, och därmed behov av självhävdelse som kompensation för en dålig självkänsla. Mer jämlika samhälle har en högre grad av sund självkänsla.

Det står klart utifrån denna enkla analys att ojämlika samhällen har en högre grad av egoism och en lägre grad av absolut självkänsla. Ojämlika samhällen främjar egoism och därmed blir närvaron av äkta självkänsla låg. Av detta följer att graden av andlighet är lägre i mer ojämlika samhällen. I dessa frodas i stället skenheligheten!

En nackdel med invandring är att det riskerar att bildas ett nytt lägsta skikt med låga inkomster och hög arbetslöshet. Därigenom ökas klyftorna i samhället och med det följer alla de typer av problem som nämnts ovan. Detta riskerar sedan att utnyttjas av populistiska och rasistiska grupper för olika typer av projektioner och som en språngbräda för egna syften. I en mening har dessa grupper dock rätt. Graden av socialisering och välmående i samhället riskerar att sjunka om invandring sker för snabbt och utan en bra integration. Men skälet till att de har rätt är inte att det är något fel på de som invandrat utan att invandringen ger upphov till ökade klyftor.

Det är således en minskning av ojämlikheten som är den främsta lösningen på de flesta problemen i ett samhälle eftersom det på sikt medför att hela samhällsstrukturen ändras i grunden. Graden av jämlikhet utgör således ett slags fundament för samhällsbygget. Hur kan vi då påverka våra samhällen i riktning mot ökad jämlikhet? En slutsats är att det har mindre betydelse att fokusera på att lösa enskilda problem som tex. att förbättra utbildningssystemet, höja straffsatserna, minska droganvändningen eller att tillsätta fler poliser. Den typ av lösningar blir en form av kosmetisk åtgärd som insiktslösa politiker kan ta till för att verka handlingskraftiga. Ojämlikheten kan minskas antingen genom att öka/sänka lönerna för de som har det sämst/bäst eller genom omfördelning av pengar genom bidrag. Att minska de offentliga utgifterna genom att sänka skatterna är inte att rekommendera. Det är en kortsiktig lösning som på längre sikt leder till högre kostnader för fler fängelser, fler poliser, sämre utbildningsresultat, ökade socialbidrag osv. En annan god sak för att minska ojämlikheten är att fler företag ägs av de anställda själva. Det ökar graden av gemenskap, medbestämmande och ansvarstagande och sänker snedfördelningen i inkomstnivåer. De traditionella aktiebolagen drivas av kortsiktiga vinstintressen där, ofta frånvarande, ägare bara vill få avkastning på investerat kapital.

Dessa resultat ger ett mycket gott underlag till hur politik bör utformas för ett bättre samhälle. Resultaten ger också en god vägledning till medborgarna hur de bör rösta i allmänna val.

Författarna till Jämlikhetsanden har skapa en websida där de sammanfattar sina resultat. Alla bilder i denna artikel är tagna därifrån.

En utvikning om det andliga

november 5th, 2016

Påstådd andlighet utan självkänsla är skenhelighet. Självkänsla är fröet och porten till andligheten. Andligt prat i frånvaro av självkänsla är inget annat än ett uttryck för en längtan att återfå kontakten med sin ande. Skenhelighet leder lätt till narcissistiska, grandiosa föreställningar och i förlängningen till olika former av religiös extremism. Äkta andlighet är att vara uppfylld av sin ande, det handlar inte om att tro på en lära men att tro på den andliga vägen. Den som går vägen och möter sig själv kan utveckla sin fromhet och så småningom få mer och mer kontakt med det gudomliga.