{"id":941,"date":"2024-09-06T13:44:57","date_gmt":"2024-09-06T13:44:57","guid":{"rendered":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/?p=941"},"modified":"2024-09-06T13:55:02","modified_gmt":"2024-09-06T13:55:02","slug":"fiatvalutorna-jmf-guld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/fiatvalutorna-jmf-guld\/","title":{"rendered":"Fiatvalutorna jmf. guld"},"content":{"rendered":"<p>Fram till 1971 s\u00e5 var kronan (liksom dollarn) knuten till guld. D\u00e4refter skiljdes de \u00e5t och kronan gick fr\u00e5n att definitionsm\u00e4ssigt vara pengar till att bli en s.k. fiat-valuta. D\u00e4refter har b\u00e5de kronan och dollarn tappat ungef\u00e4r 98% av sin k\u00f6pkraft jmf. guld genom en kontinuerlig inflationsprocess.<\/p>\n<p>Pengar har definitionsm\u00e4ssigt sett ett inneboende substansv\u00e4rde i sig sj\u00e4lv. Valutor, d\u00e4remot, utg\u00f6r enbart kredit. Dvs. staterna agerar kreditgivare och n\u00e4r vi utbyter dollar eller SEK med varandra s\u00e5 byter vi sj\u00e4lva verket statens skuldebrev. V\u00e4rdet p\u00e5 skuldebreven beror p\u00e5 kreditgivarens kreditv\u00e4rdighet. Ju h\u00f6gre skulds\u00e4ttning kreditgivaren har desto mindre blir skuldebreven v\u00e4rda = inflation. <strong>Inflation handlar inte om att varor och tj\u00e4nster blir dyrare, den handlar om att kreditgivarens kreditv\u00e4rdighet minskar!<\/strong> N\u00e4r pengar tidigare var kopplade till guld var priser mycket mer stabila!<\/p>\n<p>Vi \u00e4r vana (eller indoktrinerade?) att v\u00e4rdera guld uttryckt i kronor eller dollar. Men \u00e4r inte det omv\u00e4nda mer korrekt? Eftersom det snarare \u00e4r valutornas k\u00f6pkraft som varierar s\u00e5 \u00e4r det mer korrekt att v\u00e4rdera valutorna uttryckt i gram guld. \u00c5r 2000 fick man 12 gram guld f\u00f6r 1000kr, idag f\u00e5r man bara 1,2 gram! Om guldpriset noteras p\u00e5 \u201dall time high\u201d gentemot dollarn s\u00e5 \u00e4r en mer korrekt beskrivning att det \u00e4r dollarn som noteras p\u00e5 \u201dall time low\u201d gentemot guldet. Guldet \u00e4r det mest absoluta v\u00e4rdet vi har s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det fr\u00e4mst valutorna som varierar i v\u00e4rde och inte guldet. Inflationsprocessen forts\u00e4tter och m\u00e4nniskor accepterar villigt den extra skatt som det i praktiken inneb\u00e4r och man tror blint p\u00e5 valutornas funktion trots den urusla historiken. Dollarn \u00e4r visserligen kungen\u2026 men bara bland r\u00e5ttorna!<\/p>\n<p>Om en valutas k\u00f6pkraft har minskat med 98% s\u00e5 \u00e4r det ju inget annat \u00e4n en krasch, men med ett utdraget f\u00f6rlopp. Det \u00e4r inget som tyder p\u00e5 att denna p\u00e5g\u00e5ende krasch kommer upph\u00f6ra fram\u00f6ver eftersom skulds\u00e4ttningsniv\u00e5erna \u00f6kar. F\u00f6rr eller senare kommer systemet att upph\u00f6ra att fungera och det kommer inneb\u00e4ra en sm\u00e4rtsam \u00f6verg\u00e5ng till ett nytt system\u2026<\/p>\n<p>Inom BRICS har man f\u00f6rst\u00e5tt detta och diskuterar att inf\u00f6ra en gemensam handelsvaluta som \u00e4r knuten till guld. BRICS eventuella nya valuta \u201dThe Unit\u201d kommer, enligt den rapport jag l\u00e4st, vara till 40% kopplad till guld. Resterande 60% blir kopplad till en korg av de olika BRICS l\u00e4ndernas existerande valutor. The Unit kommer allts\u00e5 inte utg\u00f6ra en fullgod koppling till guld. Men en ny handelsvaluta inom BRICS kommer inneb\u00e4ra att dollarn alltmer tappar sin status som reservvaluta. En minskad efterfr\u00e5gan p\u00e5 dollar kommer inneb\u00e4ra ett s\u00e4nkt v\u00e4rde = inflation. Dessutom kommer de som l\u00e5nar ut pengar till USA genom obligationsk\u00f6p fram\u00f6ver kr\u00e4va h\u00f6gre r\u00e4nta pga den \u00f6kade statsskulden. Det i sin tur kommer medf\u00f6ra att man inte kommer kunna styra r\u00e4ntan enbart mot inflationen.<\/p>\n<p>Dollarn kommer allts\u00e5 successivt att f\u00f6rlora sin status som reservvaluta och s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer den, i takt med att USAs statsskuld \u00f6kar, troligen att kollapsa. Det kommer i s\u00e5 fall i sin tur leda till en omfattande finanskris. Finanskrisen 2008 var det n\u00e4ra men d\u00e5 sk\u00f6ts allt fram\u00e5t genom att man tryckte mer valuta. Sedan dess har skuldniv\u00e5erna \u00f6kat rej\u00e4lt i v\u00e4stv\u00e4rlden och n\u00e4rmar sig kritiska niv\u00e5er, s\u00e4rskilt i USA. Vi lever i finansialiserade ekonomier av korthuskarrakt\u00e4r d\u00e4r risken \u00e4r stor att det hela kollapsar.<\/p>\n<p>Naturligtvis g\u00e5r det inte s\u00e4ga om och n\u00e4r detta scenario spelar ut men risken \u00e4r stor eftersom systemet \u00e4r som ett p\u00e5g\u00e5ende kedjebrev \u2013 m\u00e4ngden skuld m\u00e5ste \u00f6ka \u2013 r\u00e4ntekostnaden betalas med nya l\u00e5n\u2026<\/p>\n<p>Det kan vara l\u00e4ge att personligen vakna upp och f\u00f6rbereda sig genom att fundera igenom sin situation. N\u00e5gra fr\u00e5gor att st\u00e4lla sig:<\/p>\n<p>\u2013 \u00c4r det bra att ha valuta i en tid d\u00e5 det blir en \u00e5terg\u00e5ng till riktiga pengar?<br \/>\n\u2013 Vilken typ av tillg\u00e5ngar b\u00f6r jag ha som inte inneb\u00e4r en motpartsrisk?<br \/>\n\u2013 Hur p\u00e5verkar det mig om min bank g\u00e5r i konkurs och bankens fordrings\u00e4gare kr\u00e4ver in s\u00e4kerheter genom bankens tillg\u00e5ngar?<br \/>\n\u2013\u00a0\u00c4r det bra att ha valuta p\u00e5 ett sparkonto? Vad \u00e4r bankgarantin v\u00e4rd om kronan rasar i v\u00e4rde? Vad h\u00e4nder med mitt bostadsl\u00e5n och min bostad?<br \/>\n\u2013 Om min aktiem\u00e4klare g\u00e5r i konkurs hur p\u00e5verkar det mina innehav i fonder och aktier? Har jag verkligen riktig \u00e4gander\u00e4tt till dessa innehav eller bara en \u201dsecurity entitlement\u201d? Ing\u00e5r innehaven i sj\u00e4lva verket i en stor pool av s\u00e4kerheter som kan tas ifr\u00e5n mig? (Se thegreattaking.com)<\/p>\n<p>Lycka till!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fram till 1971 s\u00e5 var kronan (liksom dollarn) knuten till guld. D\u00e4refter skiljdes de \u00e5t och kronan gick fr\u00e5n att definitionsm\u00e4ssigt vara pengar till att bli en s.k. fiat-valuta. D\u00e4refter har b\u00e5de kronan och dollarn tappat ungef\u00e4r 98% av sin k\u00f6pkraft jmf. guld genom en kontinuerlig inflationsprocess. Pengar har definitionsm\u00e4ssigt sett ett inneboende substansv\u00e4rde i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/941"}],"collection":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=941"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/941\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":945,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/941\/revisions\/945"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=941"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=941"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=941"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}