S\u00e5 har vi d\u00e5 kommit fram till ett beslut om en Svensk ans\u00f6kan om medlemskap i NATO. Man menar att detta \u00e4r det b\u00e4sta alternativet f\u00f6r att f\u00e5 skydd eftersom risken f\u00f6r en Rysk invasion kraftigt har \u00f6kat. Med samma typ av utpressningsretorik som anv\u00e4nds i klimatfr\u00e5gan skall man allts\u00e5 tvinga igenom sin politiska vilja – ”Om vi inte f\u00e5r som vi vill s\u00e5 kommer underg\u00e5ngen att intr\u00e4ffa.”<\/p>\n
Finns det verkligen anledning till en s\u00e5 drastisk och f\u00f6renklad tolkning av verkligheten och att hasta fram ett beslut baserat p\u00e5 r\u00e4dsla? Vad \u00e4r i s\u00e5 fall sk\u00e4let till detta s\u00e4tt att hantera fr\u00e5gan? Naturligtvis kan man g\u00f6ra en analys och landa i slutsatsen att ett Svenskt medlemskap i NATO \u00e4r det b\u00e4sta. Det \u00e4r inte det jag kritiserar. Min kritik riktar sig mot den odemokratiska processen och den bristf\u00e4lliga kvaliteten p\u00e5 analysen. Generellt sett \u00e4r den gjorda analysen, s\u00e5 som den framkommer i media, starkt begr\u00e4nsad. Det finns klara brister n\u00e4r det g\u00e4ller att se alla f\u00f6r- och nackdelar i en helhet och att p\u00e5 ett kompetent vis sammanv\u00e4ga dem f\u00f6r och emot varandra, b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/p>\n
Kanske blir riskerna mindre p\u00e5 kort sikt av ett NATO-medlemskap. Men p\u00e5 l\u00e4ngre sikt kanske de rent av blir st\u00f6rre? De negativa aspekterna av ett NATO medlemskap m\u00e5ste ocks\u00e5 analyseras och beaktas. T.ex. att vi i framtiden kommer vara tvingade att g\u00e5 i strid n\u00e4r n\u00e5got annat NATO land angrips, eller att vi n\u00e4stintill kommer utg\u00f6ra ett gr\u00e4nsland f\u00f6r NATO mot omv\u00e4rlden. V\u00e5r m\u00f6jlighet att genom medling agera f\u00f6r en deeskalering av konflikter i v\u00e4rlden skulle minska betydligt. Vi skulle ocks\u00e5 f\u00f6rlora en del av v\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet att fatta egna beslut i framtiden.<\/p>\n
Det finns ju ocks\u00e5 stora skillnader historiskt mellan Ukraina och Sverige vad g\u00e4ller v\u00e5r relation till Ryssland. Det finns troligtvis m\u00e5nga fler sk\u00e4l f\u00f6r Ryssland att angripa Ukraina \u00e4n vad det finns att starta en konflikt mot Sverige. Vi har ocks\u00e5 sett att den Ryska arm\u00e8n inte verkar vara s\u00e5 kompetent som man befarade vid krigets inledning.<\/p>\n
Tidigare har vi varit alliansfria och det har bl.a. h\u00e5llit oss utanf\u00f6r tv\u00e5 v\u00e4rldskrig. Sedan 1809 har vi inte varit i krig med n\u00e5gon nation. Vi har valt icke v\u00e5ldets v\u00e4g i f\u00f6rsta hand och att inte bidra till att eskalera konflikter. Detta var i sin tur ett v\u00e4gval v\u00e5ra kloka f\u00f6rf\u00e4der gjorde baserat p\u00e5 erfarenheter av flera hundra \u00e5rs krig dessf\u00f6rinnan. Vi har kunnat agera medlare i konflikter med den trov\u00e4rdighet som kr\u00e4vs. Samtidigt har vi haft ett eget f\u00f6rsvar som varit tillr\u00e4ckligt starkt f\u00f6r att avskr\u00e4cka en eventuell angripare – \u00e5tminstone s\u00e5 starkt att ett angrepp av oss skulle ha kostat f\u00f6r mycket resurser f\u00f6r en angripare f\u00f6r att motiveras.<\/p>\n
Successivt under det kalla kriget och d\u00e4refter har vi l\u00e4mnat alliansfriheten till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r olika milit\u00e4rstrategiska samarbeten. Jag kan undra varf\u00f6r det inte togs beslut om detta viktiga v\u00e4gval i en folkomr\u00f6stning? Nu har vi ju d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 att s\u00e4ga redan sn\u00e4rjt in oss, dvs. vi \u00e4r inte l\u00e4ngre neutrala och kan d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre betraktas som helt alliansfria av omv\u00e4rlden. Om risken f\u00f6r ett angrepp \u00f6kat kan ett av sk\u00e4len f\u00f6r det vara just att vi redan \u00e4r partiska. Det v\u00e4cker fr\u00e5gan om det inte i st\u00e4llet skulle vara ett alternativ f\u00f6r framtiden att backa tillbaks och verka f\u00f6r en verklig alliansfrihet i st\u00e4llet f\u00f6r dagens falska alliansfrihet?<\/p>\n
Den anglo-amerikanska doktrinen vill g\u00f6ra g\u00e4llande att man representerar det goda i v\u00e4rlden. Men oerh\u00f6rt mycket ont har genom \u00e5ren utr\u00e4ttas av dessa parter \u00e4ven om man st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00f6kt dupera omv\u00e4rlden att tro att det har varit i ett gott syfte. Listan p\u00e5 konflikter d\u00e4r man aktivt verkat genom aggressiva handlingar kan g\u00f6ras l\u00e5ng. Det har inte alltid skett genom milit\u00e4r makt utan snarare oftare p\u00e5 ett mer subtilt vis genom ekonomiska ”v\u00e5ldsmedel”. Under 17-18oo talen ut\u00f6vade Britterna ett imperialistiskt krig \u00f6ver hela v\u00e4rlden d\u00e4r underkuvande,\u00a0 folkmord, plundring och slaveri var centrala inslag. D\u00e4refter under 1900-talet togs detta imperialistiska herrav\u00e4lde \u00f6ver av USA, nu ofta som en f\u00f6rt\u00e4ckt kamp om olja. F\u00f6r den som vill l\u00e4sa mer kring detta och vidga sina vyer rekommenderar jag William Engdahls bok ”A century of war<\/a>” och Ellen Browns bok ”Bankerna och skuldn\u00e4tet<\/a>”.<\/p>\n Sammanfattningsvis undrar jag: \u00c4r risken verkligen stor f\u00f6r ett framtida Ryskt angrepp av Sverige eller har vi tagit ett f\u00f6rhastat beslut? Skall vi verkligen vara medlemmar i NATO som ju i grund och botten \u00e4r en anglo-amerikansk organisation.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" S\u00e5 har vi d\u00e5 kommit fram till ett beslut om en Svensk ans\u00f6kan om medlemskap i NATO. Man menar att detta \u00e4r det b\u00e4sta alternativet f\u00f6r att f\u00e5 skydd eftersom risken f\u00f6r en Rysk invasion kraftigt har \u00f6kat. Med samma typ av utpressningsretorik som anv\u00e4nds i klimatfr\u00e5gan skall man allts\u00e5 tvinga igenom sin politiska vilja […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[9],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823"}],"collection":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=823"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":896,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823\/revisions\/896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}