Boken J\u00e4mlikhetsanden som kom ut 2009 och \u00e4r skriven av Richard Wilkinsson och Kate Pickett visar med all tydlighet att det \u00e4r graden av j\u00e4mlikhet i ett samh\u00e4lle som avg\u00f6r hur v\u00e4lm\u00e5ende samh\u00e4llet och dess inv\u00e5nare \u00e4r.<\/p>\n
F\u00f6rfattarna visar, utifr\u00e5n tillg\u00e4ngliga data, i flera industrialiserade l\u00e4nder, hur olika parametrar relaterar till graden av j\u00e4mlikhet. J\u00e4mlikheten m\u00e4ts som skillnaden i inkomst mellan de som har h\u00f6gst inkomst och de som har l\u00e4gst. Resultaten g\u00e4ller tex. h\u00e4lsa och sociala problem<\/a>, barns h\u00e4lsa<\/a>, ton\u00e5rsf\u00f6dslar<\/a>, sp\u00e4dbarnsd\u00f6dlighet<\/a>, andel \u00f6verviktiga<\/a>, grad av tillit<\/a>, utbildningskvalitet<\/a>, f\u00e4ngelsefrekvens<\/a>, antal sj\u00e4lvmord<\/a> och grad av \u00e5tervinning<\/a>. Unders\u00f6kningen visar ocks\u00e5 att det inte bara \u00e4r de som har det s\u00e4mst som skulle f\u00e5 det b\u00e4ttre om oj\u00e4mlikheten minskas i ett samh\u00e4lle. \u00c4ven de som har det b\u00e4st f\u00e5r det b\u00e4ttre. Observera att det inte \u00e4r den faktiska inkomstniv\u00e5n<\/a> som avg\u00f6r utan den relativa inkomstniv\u00e5n inom ett samh\u00e4lle. Nu f\u00f6r tiden har de flesta en h\u00f6gre levnadsstandard \u00e4n de allra rikaste hade p\u00e5 1800-talet. Sverige ligger genomg\u00e5ende bra till i dessa j\u00e4mf\u00f6relser. Dock g\u00e4ller resultaten b\u00f6rjan av 2000-talet. Sedan 80-talet<\/a> \u00e4r Sverige ett av de OECD l\u00e4nder d\u00e4r oj\u00e4mlikheten \u00f6kat allra mest.<\/p>\n I ett oj\u00e4mlikt samh\u00e4lle blir v\u00e4lm\u00e5endet mer relaterat till den inb\u00f6rdes statusen mellan medborgarna och detta blir starkare ju mer skiktat samh\u00e4llet \u00e4r. I ett mer statusbaserat samh\u00e4lle blir inb\u00f6rdes konkurrens mer betonat och det skapar en konstant stress att j\u00e4mf\u00f6ra sig med sin omgivning, s\u00e4rskilt f\u00f6r dem med l\u00e4gst status. F\u00f6rfattarna kopplar ocks\u00e5 en l\u00e4gre status till psykiska problem och n\u00e4rvaron av skam. Skam \u00e4r den k\u00e4nsla som socialiserar och anpassar oss och det \u00e4r f\u00f6rknippat med skam att vara oanpassad och att ha l\u00e5g status. Sj\u00e4lvk\u00e4nsla \u00e4r en annan viktig parameter. Oj\u00e4mlika samh\u00e4llen har en h\u00f6g grad av falsk sj\u00e4lvk\u00e4nsla, dvs. narcissism, och d\u00e4rmed behov av sj\u00e4lvh\u00e4vdelse som kompensation f\u00f6r en d\u00e5lig sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Mer j\u00e4mlika samh\u00e4lle har en h\u00f6gre grad av sund sj\u00e4lvk\u00e4nsla. <\/p>\n Det st\u00e5r klart utifr\u00e5n denna enkla analys att oj\u00e4mlika samh\u00e4llen har en h\u00f6gre grad av egoism och en l\u00e4gre grad av absolut sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Oj\u00e4mlika samh\u00e4llen fr\u00e4mjar egoism och d\u00e4rmed blir n\u00e4rvaron av \u00e4kta sj\u00e4lvk\u00e4nsla l\u00e5g. Av detta f\u00f6ljer att graden av andlighet \u00e4r l\u00e4gre i mer oj\u00e4mlika samh\u00e4llen. I dessa frodas i st\u00e4llet skenheligheten!<\/p>\n En nackdel med invandring \u00e4r att det riskerar att bildas ett nytt l\u00e4gsta skikt med l\u00e5ga inkomster och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet. D\u00e4rigenom \u00f6kas klyftorna i samh\u00e4llet och med det f\u00f6ljer alla de typer av problem som n\u00e4mnts ovan. Detta riskerar sedan att utnyttjas av populistiska och rasistiska grupper f\u00f6r olika typer av projektioner och som en spr\u00e5ngbr\u00e4da f\u00f6r egna syften. I en mening har dessa grupper dock r\u00e4tt. Graden av socialisering och v\u00e4lm\u00e5ende i samh\u00e4llet riskerar att sjunka om invandring sker f\u00f6r snabbt och utan en bra integration. Men sk\u00e4let till att de har r\u00e4tt \u00e4r inte att det \u00e4r n\u00e5got fel p\u00e5 de som invandrat utan att invandringen ger upphov till \u00f6kade klyftor.<\/p>\n Det \u00e4r s\u00e5ledes en minskning av oj\u00e4mlikheten som \u00e4r den fr\u00e4msta l\u00f6sningen p\u00e5 de flesta problemen i ett samh\u00e4lle eftersom det p\u00e5 sikt medf\u00f6r att hela samh\u00e4llsstrukturen \u00e4ndras i grunden. Graden av j\u00e4mlikhet utg\u00f6r s\u00e5ledes ett slags fundament f\u00f6r samh\u00e4llsbygget. Hur kan vi d\u00e5 p\u00e5verka v\u00e5ra samh\u00e4llen i riktning mot \u00f6kad j\u00e4mlikhet? En slutsats \u00e4r att det har mindre betydelse att fokusera p\u00e5 att l\u00f6sa enskilda problem som tex. att f\u00f6rb\u00e4ttra utbildningssystemet, h\u00f6ja straffsatserna, minska droganv\u00e4ndningen eller att tills\u00e4tta fler poliser. Den typ av l\u00f6sningar blir en form av kosmetisk \u00e5tg\u00e4rd som insiktsl\u00f6sa politiker kan ta till f\u00f6r att verka handlingskraftiga. Oj\u00e4mlikheten kan minskas antingen genom att \u00f6ka\/s\u00e4nka l\u00f6nerna f\u00f6r de som har det s\u00e4mst\/b\u00e4st eller genom omf\u00f6rdelning av pengar genom bidrag. Att minska de offentliga utgifterna genom att s\u00e4nka skatterna \u00e4r inte att rekommendera. Det \u00e4r en kortsiktig l\u00f6sning som p\u00e5 l\u00e4ngre sikt leder till h\u00f6gre kostnader f\u00f6r fler f\u00e4ngelser, fler poliser, s\u00e4mre utbildningsresultat, \u00f6kade socialbidrag osv. En annan god sak f\u00f6r att minska oj\u00e4mlikheten \u00e4r att fler f\u00f6retag \u00e4gs av de anst\u00e4llda sj\u00e4lva. Det \u00f6kar graden av gemenskap, medbest\u00e4mmande och ansvarstagande och s\u00e4nker snedf\u00f6rdelningen i inkomstniv\u00e5er. De traditionella aktiebolagen drivas av kortsiktiga vinstintressen d\u00e4r, ofta fr\u00e5nvarande, \u00e4gare bara vill f\u00e5 avkastning p\u00e5 investerat kapital.<\/p>\n Dessa resultat ger ett mycket gott underlag till hur politik b\u00f6r utformas f\u00f6r ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle. Resultaten ger ocks\u00e5 en god v\u00e4gledning till medborgarna hur de b\u00f6r r\u00f6sta i allm\u00e4nna val.<\/p>\n