{"id":241,"date":"2016-03-04T10:49:40","date_gmt":"2016-03-04T09:49:40","guid":{"rendered":"http:\/\/friinsikt.se\/blog\/?p=241"},"modified":"2016-03-04T10:49:40","modified_gmt":"2016-03-04T09:49:40","slug":"andlig-fortunning-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/andlig-fortunning-2\/","title":{"rendered":"Andlig f\u00f6rtunning"},"content":{"rendered":"<p>V\u00e5r tid \u00e4r sannerligen en tid av andlig f\u00f6rtunning. De senaste \u00e5rhundradenas industrialisering har lyckats reducera det mesta av andligt djup hos m\u00e4nniskorna och ersatt det med konsumtion och str\u00e4van efter egen kortsiktig vinning. Vi har alla blivit aff\u00e4rsm\u00e4ssiga konsumenter som mest v\u00e4rderar vad vi har och oroar oss f\u00f6r den avkastning vi skall f\u00e5. F\u00e5 har f\u00f6rm\u00e5gan att bara vara i sig sj\u00e4lva och njuta av det. Habeg\u00e4ret dominerar starkt och visar sig inte enbart n\u00e4r det g\u00e4ller materiella ting. Vi har en \u00e4gandeinst\u00e4llning till det mesta i v\u00e5ra liv.<br \/>\nPsykoanalytikern Erich Fromm har, i sin utm\u00e4rkta bok \u201dAtt ha eller att vara\u201d, helt r\u00e4tt n\u00e4r han menar att m\u00e4nniskan har m\u00f6jligheten att leva inom tv\u00e5 olika livsformer: \u00e4gandets och varandets.\u00a0\u00c4gandets livsform utm\u00e4rks av att\u00a0h\u00e4vda och odla\u00a0det egna egot i kamp med andra egon i fri konkurrens. Naturen och andra m\u00e4nniskor exploateras fritt. I \u00e4gandets livsform \u00e4r m\u00e4nniskorna ofta\u00a0passiva betraktare utan egen djupare skaparkraft, aktiviteter \u00e4r ofta passiviteter. De flesta m\u00e4nniskor \u00e4r ej i kontakt med sig sj\u00e4lva och ej heller medvetna om sig sj\u00e4lva (sin sj\u00e4ls existens). I denna livsform degenererar m\u00e4nniskorna mer ju mer de \u00e4ger och blir d\u00e4rmed successivt allt mindre m\u00e4nskliga. Lyckan \u00e4r falsk och relativ eftersom den beror p\u00e5 vad de andra har. Varandets livsform utm\u00e4rks av harmoni med andra m\u00e4nniskor och sig sj\u00e4lv. M\u00e4nniskorna \u00e4r i kontakt med sig sj\u00e4lva (sin sj\u00e4l) och deras verksamheter utg\u00e5r ofta ifr\u00e5n\u00a0det inre. M\u00e4nniskorna \u00e4r aktiva och skapar inifr\u00e5n sig sj\u00e4lva. \u00c4ven yttre verksamheter har ofta ett inre andligt m\u00e5l. Man lever i samh\u00f6righet med naturen. I denna livsform utvecklas m\u00e4nniskorna mer ju mer varande de blir. Det\u00a0inneb\u00e4r en fl\u00f6dande, skapande process d\u00e4r m\u00e4nniskan f\u00f6ds allt mer i sig sj\u00e4lv, f\u00f6rverkligar sig sj\u00e4lv och blir allt mer levande.\u00a0I varandets livsform\u00a0finns m\u00f6jligheten f\u00f6r varje m\u00e4nniska att n\u00e5 sin fulla potential. Lyckan \u00e4r genuin, individuell och m\u00f6jlig f\u00f6r alla att uppn\u00e5.<br \/>\nVarje kultur befinner sig n\u00e5gonstans p\u00e5 skalan mellan \u00e4gandet och varandet. \u00c4ven om \u00e4gandets livsform \u00e4r den vanligaste s\u00e5 finns det kulturer d\u00e4r varandet \u00e4r centralt. \u00c4ven i v\u00e5r del av v\u00e4rlden har varandets livsform varit mer n\u00e4rvarande i perioder genom \u00e5rhundradena. Det torde av detta st\u00e5 klart att den f\u00f6r\u00e4ndring som v\u00e5rt samh\u00e4lle beh\u00f6ver \u00e4r, kort sagt, en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n \u00e4gandets livsform till varandets livsform. F\u00f6r att det skall lyckas m\u00e5ste m\u00e5nga enskilda m\u00e4nniskor f\u00f6rst genomg\u00e5 denna process p\u00e5 det personliga planet. D\u00e4refter kan dessa m\u00e4nniskor bli tongivande genom sitt ledarskap och v\u00e4gleda samh\u00e4llet igenom samma process. F\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskan inneb\u00e4r det att m\u00f6ta sig sj\u00e4lv och hantera de f\u00f6rtr\u00e4ngda minnen, k\u00e4nslor och trauman som tillfogats\u00a0under uppv\u00e4xten i en helt \u00e4gandeinriktad kultur. Att utifr\u00e5n v\u00e5r l\u00e5sta kultur, som s\u00e5 starkt domineras av \u00e4gandets livsform, ens spekulera i om det \u00e4r m\u00f6jligt att transformera kulturen till varandets livsform, kan te sig absurt och helt orealistiskt. Men jag \u00e4r \u00f6vertygad att det \u00e4r d\u00e4r\u00e5t m\u00e4nskligheten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Det kommer att ta tid. Det \u00e4r stor risk att vi f\u00f6rg\u00f6r oss sj\u00e4lva innan vi n\u00e5r dit.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e5r tid \u00e4r sannerligen en tid av andlig f\u00f6rtunning. De senaste \u00e5rhundradenas industrialisering har lyckats reducera det mesta av andligt djup hos m\u00e4nniskorna och ersatt det med konsumtion och str\u00e4van efter egen kortsiktig vinning. Vi har alla blivit aff\u00e4rsm\u00e4ssiga konsumenter som mest v\u00e4rderar vad vi har och oroar oss f\u00f6r den avkastning vi skall f\u00e5. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/241"}],"collection":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=241"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/241\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=241"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=241"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/friinsikt.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=241"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}